Grundskola

Förskoleklass

Grundskoleutbildning

Grundskolan består av 9 läsår. I Sverige råder skolplikt vilket innebär att grundskolan är obligatorisk för alla. För den elev som av olika anledningar inte kan delta i grundskolan finns specialskola och särskola.

Utvecklingssamtal ska hållas minst en gång per termin under hela grundskolans nio läsår. Vid utvecklingssamtalet ska läraren, eleven och elevens vårdnadshavare (oftast föräldrar) delta. Under utvecklingssamtalet ska det samtalas om hur elevens utveckling är och har varit och hur den bäst kan stödjas. Vid samtalet ska läraren ge ett skriftligt omdöme om hur det går för eleven i skolan.

Vid utvecklingssamtalet får eleven och vårdnadshavaren elevens skriftliga individuell utvecklingsplan (IUP). Den består av två delar: framåtsyftande planering och omdömen.

Betyg i grundskolan
I grundskolan ges betyg i årskurs 8 och 9. I årskurs 8 ges terminsbetyg i slutet av höst- och vårterminen. I årskurs 9 ges terminsbetyg i slutet av höstterminen och slutbetyg i slutet av vårterminen.

Från och med höstterminen 2012 ges terminsbetyg i slutet av varje termin från och med årskurs 6 i alla ämnen utom språkval. Betyg i språkvalet ska sättas från och med höstterminen i årskurs 7.
 
Det är med slutbetyget som eleven söker in till gymnasieskolan. Elever som går i årskurs 9 läsåret 2011/2012 kommer att vara sista elevkullen som får betyg enligt den gamla betygsskalan (IG, G, VG, MVG)
 
I grundskolan är den nya betygsskalan sexgradig, med fem godkända (A-E) och ett icke godkänt betygssteg (F). Om det saknas underlag för bedömning av en elevs kunskaper i ett ämne på grund av elevens frånvaro, ska betyg inte sättas i ämnet. Detta markeras då med ett streck (-).

Grundskola för nyanlända barn

För att undervisningen ska kunna anpassas till elevens tidigare kunskaper behöver en pedagogisk kartläggning av elevens erfarenheter av och kunskaper i alla ämnen göras. Det är viktigt att det individuella stöd och den undervisning eleven får planeras och utgår från elevens kunskaper och styrkor och inte i första hand fokuserar på elevens eventuellt bristande förmåga. För
att få en så god bild som möjligt av elevens kunskaper och förmågor är det av stor vikt att klasslärare och ämneslärare samarbetar med modersmålsläraren eller den lärare som ger studiehandledning på modersmålet.

Många nyanlända elever har behov av en period i en grupp där språknivå och undervisning anpassas till deras behov. För andra elever är det en bättre lösning att de studerar i en reguljär klass och där får det individuellt anpassade stöd de behöver för att kunna tillgodogöra sig undervisningen. Det viktiga är att den nyanlända eleven inte slentrianmässigt placeras i klass eller grupp utan att det görs en individuell bedömning utifrån vad som är bäst för just henne/honom.

Förberedelseklassen respektive IVIK ska ge eleven grundläggande kunskaper i svenska språket men samtidigt ta vara på och utveckla ämneskunskaperna. Det som avgör hur länge en enskild elev ska vara placerad i en förberedelseklass eller IVIK måste utgå ifrån elevens individuella behov och förutsättningar. Många skolor har goda erfarenheter av att låta nyanlända elever, som är placerade i förberedelseklass eller IVK, delta i undervisningen i reguljära klasser, i t.ex. matematik och praktiskestetiska ämnen, för att ge dem möjlighet att tidigt bli delaktiga i skolans gemensamma liv.

Fritidshem

Fritidshemmet tar emot barnen före och efter skolan och på skollovet. Fritidshemmet ska ge barnen en meningsfull fritid och stöd i deras utveckling.