Rättsväsendet i Sverige

Polisen


Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Genom brottsförebyggande arbete ska polisen medverka till att färre brott begås. Fler brott ska också klaras upp.

Polisen besöker exempelvis skolor för att berätta för barn och ungdomar om sitt arbete. På en del plaster finns närpoliser som har sitt kontor nära där människor bor.

Om du har varit med om ett brott eller om du har sett ett brott ska du anmäla det till polisen:

Vid akuta situationer ring SOS Alarm på telefonnummer 112.

Vid icke akuta situationer ring 114 14 eller anmäl brottet på Polisens hemsidalänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Information finns på lättläst svenska och på engelska.

Polisen i Östergötlands län
Polismyndigheten i Östergötlands län är den fjärde största polismyndigheten och täcker 13 kommuner med drygt 420 000 invånare. Myndigheten har drygt tusen anställda, varav 800 är poliser.

  

Lagens hammare

Brottsoffermyndigheten


Har du varit utsatt för misshandel, hot, ofredande eller annat brott mot din person kan du kontakta Brottsoffermyndigheten. Du kan vara berättigad till ekonomisk ersättning, så kallad brottsskadeersättning.

Läs mer på:
www.brottsoffermyndigheten.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
www.rattegangsskolan.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Domstolar


Domstolarna är grunden i det svenska rättsväsendet. De är oberoende och självständiga i förhållande till riksdag, regering och andra myndigheter.

I Sverige finns tre typer av domstolar:

  • de allmänna domstolarna som består av tingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen
  • de allmänna förvaltningsdomstolarna, det vill säga förvaltningsrätt, kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen
  • specialdomstolarna som avgör tvister inom olika specialområden, till exempel Arbetsdomstolen och Marknadsdomstolen.

I den svenska grundlagen ges domstolarna en självständig ställning. Varken riksdagen, regeringen eller någon annan myndighet får bestämma hur en domstol ska döma i ett enskilt fall. 

Verksamheten vid domstolarna styrs av riksdagen genom lagstiftning.

Ansvaret för beredningen av frågor för Sveriges Domstolar ligger hos Justitiedepartementet.

Till Justitiedepartementets ansvarsområden hör även frågor som rör polisen, kriminalvården, åklagarväsendet, Brottsförebyggande rådet och Brottsoffermyndigheten.

Departementet ansvarar även för frågor som rör bland annat demokrati och integration.

Läs mer på Justitiedepartementets webbplatslänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster (länken öppnas i nytt fönster).

Regeringen skriver varje år ett regleringsbrev som innehåller övergripande regler och riktlinjer om hur Domstolsverket, domstolarna och nämnderna ska arbeta.

Läs mer om domstolar och rättssystemet på webbplatserna:
Domstol.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Aklagare.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster

Information finns på lättläst svenska och på engelska.

Mutor och bestickning


En muta är en gåva, en tjänst eller annan förmån som överlämnas till en arbetstagare eller annan makthavare som tack för utförda tjänster eller för att denna ska särbehandla givaren. När man ger en muta kallas det bestickning. Att ta emot en muta kallas mutbrott och den som tar emot en muta kan dömas enligt brottsbalken.
Skriv ut denna sida
Skriv ut denna sida
Lyssna på denna sida