- Du är här:
- Rättigheter och skyldigheter
- > Demokrati och politik
Demokrati och politik
Målet för det demokratiska systemet är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras.
Enligt regeringen är ett antal strategier vägledande i arbetet med demokratifrågor:
- respekt för de mänskliga rättigheterna
- goda möjligheter till insyn och inflytande
- förstärkta möjligheter till ansvarsutkrävande
- dialog för en förstärkt gemensam värdegrund
- att motverka hot mot demokratin.
Grundlagarna
Sverige har fyra grundlagar som anger hur Sverige ska styras och vilka rättigheter medborgarna har. Inga andra lagar får strida mot grundlagarna. De fyra grundlagarna är Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen.
Regeringsformen
Regeringsformen anger hur Sverige ska styras. I Regeringsformen står att all offentlig makt utgår ifrån folket och ska bygga på allmän och lika rösträtt. Denna grundlag innehåller regler för hur riksdagen och regeringen utses och arbetar. Lagen anger också vilka fri- och rättigheter som medborgarna har mot staten.
Våra grundläggande fri och rättigheter är bland andra:
Yttrandefrihet — rätt att i ord eller bilder uttrycka åsikter
Informationsfrihet — rätt att ta del av information från exempelvis myndigheter och deras yttranden om den egna personen.
Mötesfrihet — rätt att anordna möten för att t.ex. uttrycka och åsikter.
Demonstrationsfrihet — rätt att delta och ordna demonstration på allmän plats.
Föreningsfrihet — rätt att sammansluta sig med andra t.ex. fackförbund.
Religionsfrihet — frihet att utöva sin religion
Successionsordningen
Successionsordningen reglerar vem som kan inneha tronen som kung eller drottning.
Tryckfrihetsförordningen
Tryckfrihet innebär att medborgarna har rätt att trycka och sprida tryckta skrifter utan censur och andra hinder. Tryckfrihetsförordningen ger också medborgarna rätt att ta del av allmänna handlingar, den så kallade offentlighetsprincipen.
Yttrandefrihetsgrundlagen
Yttrandefrihetsgrundlagen gäller medier som TV, film och tekniska upptagningar. Lagen ger dessa medier rätt att sprida information utan censur och andra hinder.
EU Sverige är medlem av den Europeiska unionen (EU) sedan 1995. Det innebär att vissa frågor som tidigare avgjordes i riksdagen nu tas gemensamt med övriga EU medlemmar.
EU har idag 27 medlemsländer. Samarbetet i EU handlar till största del om att varor, tjänster, personer och pengar ska röra sig fritt mellan medlemsländerna. EU-medlemsländerna samarbetar också kring bland annat miljöfrågor, jordbruk och flyktingmottagande.
I EU samarbetet deltar Sveriges riksdag och regering på olika plan. Regeringen representerar Sverige i EU men både riksdag och regering deltar i arbetet med att ta fram regler och lagar som gäller för hela EU.
Val och rösträtt
Vart fjärde år hålls allmänna val i Sverige och då väljer de omkring 7 miljoner röstberättigade medborgarna vilket parti de vill ska styra landet. Vid allmänna val har alla röstberättigade rätt att vara med och bestämma genom att lämna sin röst i en vallokal.
Det finns fyra typer av allmänna val i Sverige: ·
- till riksdagen·
- till landstingsfullmäktige·
- till kommunfullmäktige·
- till europaparlamentet
Valsystemet i Sverige bygger på allmän och lika rösträtt. Allmän rösträtt innebär att rösträtten endast beror på krav som människor på enkelt sätt kan uppfylla så som ålder och bostadsort. Lika rösträtt innebär att allas röster är lika mycket värda - en röst per person.
Om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år har du rätt att rösta i val till riksdagen och till europaparlamentet.
Om du är medborgare i ett EU-land, är folkbokförd i Sverige och har fyllt 18 år har du också rätt att rösta till europaparlamentet.
Om du är svensk medborgare och har fyllt 18 år och är folkbokförd inom en kommun har du rätt att rösta vid val till landstings- och kommunfullmäktige. Det gäller också om du är medborgare i ett annat EU-land eller i Norge eller Island.
Om du är medborgare i ett annat land har du också rätt att rösta i val till landstings- och kommunfullmäktige om du har varit folkbokförd i Sverige tre år i rad före valet.
Innan ett val skickar Valmyndigheten ut ett röstkort till alla som har rätt att rösta. Röstkortet skickas till den adress du är folkbokförd på. Du måste ha med dig röstkort och legitimation för att få rösta.
Den som har rätt att rösta kan också bli vald att representera den svenska befolkningen genom att fatta beslut inom politiken. Detta betyder att vem som helst med rösträtt kan väljas in i riksdagsfullmäktige, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.
När du röstar väljer du vilket parti du vill ge ditt stöd till samt vilken person som du vill ska fatta beslut för dig inom politiken. Det kallas att personrösta.
Valen i Sverige ska vara fria, hemliga och direkta. Valen är fria då ingen annan får bestämma hur du röstar. Valen är hemliga då ingen är tvungen att berätta hur han eller hon röstar. Valen är direkta då väljarna direkt utser de som sitter i riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.
Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige kan själva avgöra om en viss fråga ska avgöras i en folkomröstning. Vid en folkomröstning gäller samma regler som vid valen till riksdag, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.
Läs mer på Valmyndighetens hemsida 
.
Riksdag och regering
Riksdagen utser en statsminister som får i uppdrag att bilda regering. Regeringen styr Sverige genom att den verkställer riksdagens beslut och tar initiativ till nya lagar eller lagändringar. Till sin hjälp i arbetet har regeringen Regeringskansliet
och cirka 400 statliga myndigheter.Regeringskansliet är en sammanhållen myndighet som består av statsministerns kansli, Statsrådsberedningen, de 12 fackdepartementen och Förvaltningsavdelningen. Myndigheten är politiskt styrd. Regeringen avgör arbetets inriktning och vilka frågor som ska prioriteras. Alla departement leds av ett statsråd.
Läs mer om regeringen och departementen på Regeringens hemsida
Representerade partier i Riksdagen 2010-2014
I den svenska politiken finns det två motsatta sidor eller block. Det finns ett socialistiskt block, med Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Detta block kallas de Rödgröna.
Sveriges socialdemokratiska arbetarparti (S)
Miljöpartiet det gröna (MP)
Vänsterpartiet (V)
Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna står för det borgerliga blocket som också kallas Alliansen. Dessa partier kallas högerpartier.
Moderata samlingspartiet (M)
Folkpartiet Liberalerna (FP)
Kristdemokraterna (KD)
Centerpartiet (C)
Därutöver finns det fler partier såsom Sverigedemokraterna, Feministiskt Initiativ och Junilistan. Av dessa är endast Sverigedemokraterna representerade i Riksdagen.
Resultatet i riksdagsvalet i Sverige 2010
Valet till riksdagen hölls den 19 september 2010. Inget av regeringsalternativen fick egen majoritet, men Alliansen
fortsätter att regera Sverige i en andra mandatperiod. Det är första gången, sedan allmänna val infördes i Sverige, som en borgerlig regering fått behålla regeringsmakten i två mandatperioder. Det absoluta valresultatet var klart torsdagen den 23 september 2010. Sverigedemokraterna kom för första gången in i riksdagen, och blev därmed också det första nya partiet att nå riksdagen sedan 1991.Folkomröstning
En folkomröstning handlar om att bestämma något i en grundlag eller att rösta om något som fungerar som ett vägledande råd till riksdagen. Ett vägledande råd betyder att vi röstar om något som sedan är till hjälp för dem som fattar beslut.
Den senaste folkomröstningen vi hade i Sverige var år 2003 och frågan var om vi skulle byta ut den svenska kronan till euro och gå med i den Europeiska valutaregionen, EMU. Sverige röstade nej.
