Traditioner och högtider

Många av de traditioner och högtider som finns i Sverige kommer från början från religionen. Vissa traditioner har en kristen bakgrund medan andra kommer från asatron. Asatron var en religion som fanns i Sverige innan kristendomen. En tro där flera gudar dyrkades, bland annat gudarna Oden och Tor.  

Sverige är ett av världens mest sekualiserade länder. Det betyder att staten och kyrkan är separerade från varandra och att kyrkan inte har någon politisk makt. Trots detta firas fortfarande många kristna högtider i Sverige, även bland de svenskar som inte är troende. Många svenskar ser högtiderna som ett tillfälle där familj och vänner kan träffas och umgås.

Nedan presenteras några av de vanliga svenska högtiderna i kalenderordning.

Årstider

Januari

Nyårsdagen
Den 1 januari är det nyårsdagen och en helgdag. Det betyder att de flesta människor är lediga från sina arbeten. Många svenskar har kvällen innan firat in det nya året med en nyårsfest.

Trettondedag jul (trettondagen)
Trettondedag jul är den trettonde dagen i julhögtiden och firas den 6 januari. Juldagen räknas alltid som dag ett, annandag jul som dag två och så vidare. Trettondedag jul firas för att minnas de tre vise männen som kom till Jesus med rökelse, guld och myrra.

Tjugondedag jul
Den definitiva slutpunkten på julen sätts i Sverige tjugo dagar efter jul, den 13 januari. Denna dag kallas ibland för Tjugondedag Knut. Knut har nämligen namnsdag den 13 januari enligt den svenska almanackan. Enligt tradition plockas alla typiska julsaker bort och julgranen kastas ut.

Förintelsens minnesdag
Den 27 januari 1945 befriades Auschwitz, ett av de tyska nazisternas största koncentrations- och förintelseläger. 50 år senare höll Sverige för första gången en högtidsstund till minne av förintelsen. Sen 1999 har den 27 januari varit en nationell minnesdag och från 2005 har FN deklarerat dagen som en internationell minnesdag över Förintelsens offer.

Läs mer om förintelsen och Förintelsens minnesdag på Forum för levande historia.

Februari och mars

Alla hjärtans dag
Den 14 februari firar Sverige "Alla hjärtans dag" (Valentindagen). Firandet av ett helgon med namnet Valentinus den 14 februari började inom den katolska kyrkan redan i slutet av 400-talet. Kopplingen till romantik och kärlek uppkom först under medeltiden och uppstod möjligtvis genom en folklig föreställning om att fåglar i mitten av februari sökte och fann sin partner. Detta inspirerade pojkar och flickor att fundera på vem som skulle bli deras Valentin, det vill säga vem som de skulle hålla ihop med minst ett år framöver. Även i Sverige har seden att på lek para ihop flickor och pojkar funnits, men i tradition varit förlagd till pingsten.

I Sverige har firandet av S:t Valentin och Alla hjärtans dag inte förekommit i någon större utsträckning förrän på 1960-talet, då det lanserades av kommersiella skäl och genom amerikansk kulturell påverkan. Under 1990-talet tog dock firandet fart (kanske som en följd av uppmärksamheten i skolorna) och har funnit sin plats som Alla Hjärtans dag i den svenska högtidskalendern.

Fettisdagen
I februari och mars äter många svenskar semlor, som är en bulle fylld av mandelmassa och grädde. Semlan åts traditionellt på fastlagstisdagen som den sista måltiden innan fastan men i samband med den protestantiska reformeringen slutade svenskar generellt att fasta.

I dag finns semlor tillgängliga i affärerna varje dag mellan Januari och påsk. Det moderna syftet med dagen går ut på att äta semlor, även kallade fettisdagsbullar eller fastlagsbullar. Detta för att man skall äta upp sig och unna sig inför fastan. Många uttalar dagen som fet-tisdagen eller fett-tisdagen, dock finns ingen säker källa på vilket uttal som är “korrekt".

Fettisdagen infaller på olika datum varje år. År 2012 är fettisdagen den  21 februari.

Det är ganska enkelt att baka sina egna semlor även om de flesta köper dem färdiga i butiken. Gå till semlor.nu för att hitta recept eller läsa mer om semlor.

Internationella kvinnodagen
Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Även FN (Förenta nationerna) firar denna dag och i många länder är det en nationell helgdag.

Dagen har fått olika innebörd i olika länder. På flera håll har den mist sin politiska innebörd och istället blivit en dag då män uppmärksammar, eller uttrycker sin kärlek till kvinnan, i samma anda som på alla hjärtans dag.  I andra länder har dagen kvar sin politiska prägel då man fokuserar på kvinnors kamp för lika rättigheter och på den ojämställdhet som råder i samhället.

Läs mer om Internationella kvinnodagen på webbplatsen Nordiska Museet.

April

Långfredagen, Påskdagen och Annandag påsk är röda dagar och då är de flesta lediga från sina arbeten och många affärer är stängda. Påskafton är inte en röd dag men också då är de flesta lediga.

Regeln säger att påskdagen infaller den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som infaller på eller efter 21 mars. I Sverige har samma regler använts för att bestämma när påsken infaller sedan 1844. Påsken är en högtid som för många firas tillsammans med vänner och familj.

Förr i tiden var det många svenskar som fastade 40 dagar innan påsken. När påsken kom firade de detta med att äta ägg eftersom de inte fick äta ägg under fastan. Det är därför många svenskar, av tradition, äter ägg under påsken och lägger godis i påskägg.

Foto: Margareta Törnvall

På skärtorsdagen klär många barn ut sig till "påskkärringar" och går från hus till hus och önskar människor glad påsk. Idén med påskkärringar anses komma från 1600-talets häxor. För att skrämma iväg häxorna tände människor eldar och sköt med gevär - något som lever kvar än idag i form av valborgsmässobål/majbrasor och påsksmällare.

Det är osäkert när traditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare.

Nu för tiden är det  vanligt att både pojkar och flickor klär ut sig till påskkärringar vid påsk. En påskkärring är traditionellt klädd i klänning, förkläde och huckle. Pojkar kan alternativt klä ut sig till påskgubbar, med tidstypiska herrkläder, hatt och mustach. Det finns även barn som i stället väljer att klä ut sig till katt eller hund. Tillsammans går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskbrev som de ritat.  Som tack bjuds de vanligen på godis, småpengar eller någon annan liten gåva. Gåvorna samlas i exempelvis en korg eller kaffepanna och efter rundturen fördelas gåvorna rättvist mellan barnen.

Valborgsmässoafton
Den 30 april är det valborgsmässoafton. På många platser tänds stora eldar och i vissa delar av Sverige skjuts raketer och smällare.

På hednisk tid firades en äldre högtid i Norden som var kopplad till de döda. Gränsen mellan de levande och de döda ansågs vara svagast under just denna natt. Eldar tändes ursprungligen inte för att skrämma bort häxor utan för att bränna det gamla och ge plats för det nya. När Sverige blev kristet på 1000-talet byggde de kristna kyrkor på den gamla religionens högtidsplatser och gjorde om de rådande högtiderna till kristna varianter.

Varje kommun firar Valborg på olika sätt. Är du nyfiken på vad som händer i din egen kommun på Valborgsmässoafton, håll utkik på kommunens hemsida.

Maj

Kristihimmelsfärdsdagen
Kristihimmelsfärdsdagen infaller 39 dagar efter påskdagen och firas till minnet av när Jesu lämnar jorden för att fara till himlen. Kristihimmelfärdsdagen är en helgdag, vilket betyder att de flesta är lediga från sina arbeten och att många affärer är stängda.

Tio dagar efter kristihimmelfärdsdagen kommer pingsten, som är en kristen högtid.

Juni

Nationaldagen
Den 6 juni är Sveriges nationaldag. Sen 2005 firas Nationaldagen som en arbetsfri helgdag. Hur människor väljer att fira nationaldagen är upp till var och en. De flesta kommuner anordnar olika typer av lokala evenemang och festligheter. Många kommuner har också en särskild ceremoni för att välkomna nya svenska medborgare.

Vill du läsa mer om nationdagen, se Nationaldagen.

Midsommarafton
Midsommarafton är alltid på en fredag och firas av de flesta svenskar. Midsommar firades långt innan Sverige blev kristet. Det var en fest som firades under årets längsta dag för att önska god skörd under året.

På midsommarafton brukar barn och vuxna dansa runt en midsommarstång och ha kransar av blommor i håret. En midsommarstång är en stång som är klädd med löv och kransar av blommor.

På midsommar brukar bjuds det ofta på mat som sill, lax, färskpotatis och färska jordgubbar.

Juli och augusti

September och oktober

Halloween
31 oktober firas Halloween, en högtid som har sitt ursprung på Irland, via USA dit många irländska emigranter kom under 1840-talets svält och nödår. Firandet kom till Sverige på 1990-talet.  Halloween firas genom att människor, framförallt barnen klär ut sig i spökkostymer och går runt bland grannar för att be om bus eller godis - liknande påsktraditionen med påskkärringar som finns i Sverige. Firandet kan ses som väl etablerat och omsätter varje år cirka en miljard kronor i Sverige. Det finns dock en svensk opinion som anser att Halloweens införande i Sverige endast tjänar kommersiella syften och konkurrerar med den seriösare allhelgonahelgen.

November

Alla helgons dag
Alla helgons dag är en kristen högtid som firas till minne av kyrkans helgon. Alla helgons dag infaller på en lördag mellan den 31 oktober och den 6 november. Seden att fira helgon och martyrer på olika specifika dagar uppstod tidigt inom den kristna kyrkan och snart även behovet av en samlingsdag för mindre betydande helgon som inte fått en egen plats i kalendern. Därför infördes en "alla (övriga) helgons dag" för dessa.

På denna dag går många till släktingars och vänners gravar för att tända ett ljus.

December

Lucia
Den 13 december är Luciadagen, som inte är en helgdag men som firas av barnen på skolor och förskolor. Lucia firas genom att man ordnar ett luciatåg och sjunger sånger som är typiska för högtiden.

Luciafirandet grundas både på folktro och på kristen tro. Enligt folktron var den 13:e december en farlig natt eftersom många övernaturliga makter var i rörelse då. Man trodde även att djuren kunde tala under lucianatten. Alla julförberedelser skulle vara klara till luciadagen och det firade man med att äta och dricka litet extra. Även husdjuren fick extra foder.

Lucia är en av de få högtider i de skandinaviska protestantiska länderna som är namngivet efter ett helgon: Sankta Lucia, skyddshelgonet för Syrakusa som dog på 300-talet.

Jullov
Några dagar före julafton brukar skolornas jullov starta. Då är barnen lediga från skolan fram till början av januari.

Till många barnfamiljer kommer en jultomte och delar ut julklapparna. Oftast kommer han i form av en utklädd anhörig, till exempel pappan i familjen, som under kvällen smugit ut för att klä ut sig. En klassisk ursäkt för att förklara personens frånvaro är att denne har "gått ut för att köpa tidningen".

Under julen äts traditionell julmat som till exempel sill, rökt lax, skinka, köttbullar, prinskorvar och risgrynsgröt.

Många familjer har en julgran. I granen hänger exempelvis ljus, kulor och glitter. Under granen brukar julklapparna ligga.

Juldagen
Juldagen, den 25 december, är en av de verkligt stora högtidsdagarna, för många den allra största. Denna dag firar kristna Jesu födelse. Juldagen är en helgdag.

Annandag jul
Den 26 december är det Annandag jul som är en helgdag.

Nyårsafton
Den 31 december firar de allra flesta nyårsafton. Nyår är en traditionell högtid som firas vid starten på det nya året. Medan julen är en högtid som firas med familjen är det vanligt att på nyårsafton ha en nyårsfest eller middag tillsammans med sina vänner. Denna fest eller middag ska gärna vara lite exklusivare än vanligt och alla är ofta finklädda. De flesta städer har organiserat nyårsfirande med raketer och många skjuter raketer hemma. I vanliga fall krävs polistillstånd för detta men på nyårsafton, påsk och Valborgsmässoafton behövs inget tillstånd.

Nya traditioner och högtider i Sverige

Ramadan avslutas med en stor fest som kallas id al-fitr. Kvinnor som är gravida eller ammar ska inte fasta eftersom det inte är bra för mamman eller barnet. Även gamla och sjuka har rätt att stå över fastan.

Nouruz
Nouruz, det iranska eller persiska nyåret, är ett firande av vårdagjämningen, en högtid som har funnits i minst 3 000 år.

Nyårsfirandet löper i 13 dagar. Den sista tisdagen på året är den centrala. Då tänds eldar som man hoppar över. Ritualen är en reningsprocess, en symbolisk befrielse från sjukdomar och olycka.

Judiskt nyår
Det judiska nyåret Rosh Hashana firas den första dagen i månaden Tishri (september/oktober). Nyårsdagen inleder de tio botdagarna, som sedan avslutas med den stora högtiden, Försoningsdagen. På nyårsdagens gudstjänst blåses i vädurshorn för att mana till eftertanke över året som gått. En annan tradition är att äta äpple doppat i honung för att be Gud om ett gott år.