- Du är här:
- Familjeliv
- > Dödsfall och begravning
Dödsfall och begravning
Vid dödsfall
När någon har avlidit brukar släktingarna ta kontakt med en präst, pastor, rabbin, eller imam. Det kan också vara bra att tala med kyrkogårdsförvaltningen och en begravningsbyrå. Det finns inga regler om att man måste ordna en begravning. Men det finns regler om att kroppen måste ligga i en kista. Det finns också regler om hur en kremering ska gå till och hur askan ska läggas i jorden.
Kremering betyder att den som dött läggs i en kremeringsugn tillsammans med kistan. Där bränns både kistan och kroppen till aska. Askan brukar sedan grävas ned på en gravplats. Askan kan också spridas på en särskild plats på kyrkogården, en minneslund. Om man vill strö ut askan i till exempel havet, måste man ha tillstånd från länsstyrelsen. Svenska kyrkan ansvarar för gravplatserna i Sverige, oavsett vilken religion den döde tillhört.
På Svenska kyrkans hemsida
hittar du information om kyrkogårdar och begravningsplatser där du bor.
På Den sista vilan hittar du begravningsbyråer i Östergötland.
Kyrklig begravning
Alla som tillhör Svenska kyrkan har rätt att begravas i Svenska kyrkans ordning. Den som inte är medlem får istället en borgerlig begravningsceremoni. När det gäller val av gravplats och gravskick är alternativen desamma för medlem och icke medlem.
Kostnaderna för gravplats täcks av den begravningsavgift alla betalar vare sig de är medlemmar i Svenska kyrkan eller inte. Bårtäcke finns att låna kostnadsfritt
Begravningsrätt
Den som tillhör Svenska kyrkan och därmed betalar kyrkoavgift behöver inte i sin församling betala för begravningsgudstjänsten enligt Svenska kyrkans ordning; präst, kyrkomusiker och upplåtelse av kyrka. En sådan gudstjänst ingår i kyrkoavgiften. Samma rätt har du om du väljer att ha begravningsgudstjänsten i annan församling än hemförsamlingen. En kyrklig begravning kan också hållas i en frikyrka, en katolsk eller en ortodox kyrka.
En borgerlig begravning är en ceremoni utan religiösa delar. En borgerlig begravning hålls därför inte i kyrkan. Den kan hållas i ett gravkapell, i en trädgård eller kanske ute i naturen. En borgerlig begravningsförrättare håller i ceremonin.
Läs mer om begravningar på Den sista vilan
Arvsrätt och bouppteckning
När en person avlider måste en lista över personens tillgångar och skulder göras. Det kallas för en bouppteckning. Bouppteckningen ska vara klar tre månader efter dödsfallet. Om en förälder med barn under 18 år dör ska barnet få hjälp av en god man. En god man är en person som bevakar barnets rättigheter.
Arvsregler
Det finns lagar som bestämmer vem som ska ärva pengar och saker efter den som har avlidit.
Den grundläggande turordningen för arv är;
- egna barn (särkullbarn),
- make/maka
- gemensamma barn
- föräldrar
- syskon.
Om den avlidne var gift, ärver den efterlevande maken. Finns det gemensamma barn, ärver den efterlevande maken före dem. Den efterlevande maken ärver med så kallad fri förfoganderätt och får inte testamentera bort den ärvda egendomen. De gemensamma barnen är efterarvingar i dödsboet. De ärver först när båda makarna har avlidit.
Vill du inte att lagens arvsregler ska gälla kan du skriva ett testamente. Ett testamente ska vara skriftligt och bevittnas av två vittnen som är närvarande när det undertecknas. Vissa arvsregler kan du dock inte förändra, lagen går då först. Barn har till exempel alltid rätt till ett visst arv (laglott).
Makar som är barnlösa eller har gemensamma barn får ärva varandra. En sambo har ingen arvsrätt efter den andre sambon. Det innebär att sambor som vill ge varandra en ekonomisk trygghet inför ett dödsfall måste skriva inbördes testamente. Om det finns barn efter den avlidne sambon har barnen rätt att få sin laglott efter föräldern.
Efterlevande barn under 18 år får barnpension. Ungdomar som studerar på gymnasium eller motsvarande kan få förlängd pension till och med juni månad det år de fyller 20 år.
Barn som är utländska medborgare har rätt till barnpension redan efter 6 månader i Sverige.
Läs mer om Arvsrätt och bouppteckning
