- Du är här:
- Familjeliv
- > Barns rättigheter
Barns rättigheter
Barnkonventionen
Den 20 november 1989 antogs FN:s konvention om barns rättigheter som numera är internationell lag. Nästan alla av världens länder har skrivit under barnkonventionen. Enbart två har inte gjort det; USA och Somalia.
En konvention är regler som flera länder gemensamt har kommit överens om. I barnkonventionen finns regler som ska skydda barns mänskliga rättigheter.
Barnkonventionen slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter. Rätt att leva och utvecklas. Rätt att växa upp i trygghet och att skyddas mot övergrepp. Rätt att respekteras för vad de tycker och tänker. Barnets bästa ska alltid komma i första hand.
Barnkonventionen innehåller olika slag av rättigheter; medborgerliga, politiska, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Konventionen tar särskild hänsyn till barns utsatthet och syftar till att skydda barnen.
Svensk politik som rör barn utgår ofta från FN:s konvention.
Barnkonventionen består av 54 olika artiklar om mänskliga rättigheter för barn upp till 18 år. Barnkonventionen är ett internationellt juridiskt bindande dokument.
Enligt barnkonventionen har staten det yttersta ansvaret att se till att varje barn får sina rättigheter förverkligade. Staten ska ta detta ansvar genom att stötta familjerna och underlätta för dem att ta hand om sina barn på bästa sätt.
Vart femte år måste de stater som har skrivit under barnkonventionen lämna en rapport till FN där de beskriver hur de har arbetat för att förverkliga barnkonventionen. De 54 artiklarna är alla lika viktiga men barnkonventionen har fyra grundläggande principer.
De grundläggande principerna är:
Artikel 2 handlar om att alla barn är lika mycket värda. Inget barn ska diskrimineras på grund av härkomst, kön, ursprung, språk, religion, föräldrars politiska tillhörighet, fattigdom, funktionshinder eller andra liknande skäl.
Artikel 3 handlar om att barnets bästa ska vara vägledande vid beslutsfattande och vid alla åtgärder som rör barn och unga.
Artikel 6 handlar om barnets rätt till liv och utveckling. Det kan handla om att barn i alla länder ska ha rätt till vård och medicin när de är sjuka eller att barn inte ska bli dödade, eller tvingas vara med, i krig. Det handlar också om att länderna ska se till att barnen får en bra barndom, skolgång, sjukvård, trygghet, mat och kärlek.
Artikel 12 handlar om barns rätt att påverka och att göra sin röst hörd. Att barn ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor som berör dem.
Våld mot barn
Sverige ses ofta som ett föregångsland när det gäller att arbeta med barns rättigheter och mot barnmisshandel. I Sverige blev barnaga förbjudet år 1979. Sverige var det första land i världen som införde ett totalförbud mot aga och andra former av våld mot barn. Det betyder att det är förbjudet enligt lag att utsätta barn för kroppsstraff i uppfostrande syfte. Den person som slår eller kränker ett barn kan bli straffad för det.
Varken föräldrar eller andra vuxna har rätt att på något sätt behandla barn eller unga illa. Samhället ska på alla sätt skydda barn och unga mot barnmisshandel och sexuella övergrepp.
Våld mot barn kan handla om:
- fysisk misshandel — om en vuxen slår, sparkar, skakar, biter eller på andra sätt skadar barnet
- psykisk misshandel — om en vuxen hotar, kränker eller skrämmer barnet
- bristande omsorg — om en vuxen inte ser till att barnet får mat, kläder, sjukvård eller på annat sätt inte sköter om barnet
- vuxna får inte ha sexuellt umgänge med barn under 15 år, enligt lagen Brottsbalken. Om en vuxen har sex med ett barn räknas det som ett mycket allvarligt brott.
Undersökningar visar att de allra flesta föräldrar i Sverige är emot att använda våld mot barn i uppfostringssyfte, men att det trots detta är många barn som är utsatta för våld i hemmet.
Av de föräldrar som utövar våld mot sina barn finns det föräldrar som i vanliga fall aldrig skulle vilja skada sitt barn men som i stundens hetta tappar tålamodet, kanske på grund av sömnbrist eller andra omständigheter. Detta gör inte våldet mindre allvarligt men det är viktigt att dessa föräldrar söker hjälp och stöd så fort som möjligt.
Vissa föräldrar vet inte riskerna med att använda våld mot barn, exempelvis att skaka en bebis. Ett ögonblicks verk kan leda leda till allvarliga fysiska och psykiska skador eller i värsta fall till döden.
Många insatser görs i samhället för att förhindra misshandel av barn, exempelvis på sjukhusen, mödravården, BB och Barnavårdscentralerna. Tyvärr är det fortfarande många föräldrar som inte känner till de allvarliga risker som kan medfölja vid barnmisshandel och det krävs en stor satsning från samhällets sida för att uppmärksamma detta.
Känner du att du som förälder behöver stöd och vägledning erbjuder din kommun hjälp på olika sätt. Det behöver inte handla om stora problem som våld, utan ibland kan det vara skönt att prata med någon annan. De flesta kommuner har föräldragrupper där man kan träffa andra föräldrar och diskutera. Är ni några stycken som pratar samma språk kan ni höra efter med socialtjänsten i kommunen om de har någon gruppverksamhet på modersmål eller har möjlighet att ordna en grupp just för er.
Läs mer på din kommuns hemsida
Boxholm
Finspång
Kinda
Linköping
Mjölby
Motala
Norrköping
Söderköping
Ydre
Vadstena
Valdemarsvik
Åtvidaberg
Ödeshög
Kontaktinformation, stöd och hjälp
Läs mer om barns rättigheter på Rädda barnens hemsida "Dina rättigheter":
Sidan finns översatt på ett flertal språk och där hittar du information om dina rättigheter, om vad lagen säger, hur du går tillväga för att söka hjälp och mycket mer. Dina rättigheter har även en chatt som drivs av Norrköpings tjejjour och som är öppen på måndagar mellan klockan 18.00-19.00.
Hemsida: http://dinarattigheter.se
Det finns flera organisationer som arbetar mot våld av barn (se nedan). Hör av dig till dem om du själv är utsatt eller känner någon som är det:
Barnens rätt i samhället — BRIS
Barn som behöver tala med en vuxen kan ringa till BRIS (Barnens rätt i samhället). BRIS är en organisation som hjälper barn och ungdomar som är oroliga eller har problem. Det kostar inget att ringa BRIS.
Till BRIS telefonnummer 116 111 kan alla under 18 år ringa och prata med en vuxen om vad som helst. Det är gratis. Ditt nummer syns inte på telefonerna hos BRIS. Det syns inte heller på telefonräkningen om någon har ringt till numret.
BRIS har även en hemsida för vuxna: Barnperspektivet.
De har även en telefonlinje för vuxna som vill prata om barn. Telefonnumret dit är 077-150 50 50.
Elektra
Elektra är en organisation som arbetar med tjejer och killar som lever i hedersrelaterat förtryck. Elektra erbjuder stödjande samtal via telefon och e-post.
Hemsida: www.fryshuset.se/elektra
Terrafem
Terrafem är en ideell organisation som arbetar för kvinnors och flickors rätt att leva utan mäns våld och dominans. Terrafem driver Sveriges enda rikstäckande jourtelefon för kvinnor med utländsk härkomst. För närvarande kan kvinnor få stöd och råd på 44 språk. Terrafem driver även en juristjour och erbjuder tjejhusboende och stödlägenheter.
Telefon: 020- 52 10 10
Hemsida: :www.terrafem.org
Linna-mottagningen
Linna-mottagningen har öppen mottagning för ungdomar 13-25 år som är utsatta för hedersrelaterat förtryck, hot eller våld.
Telefon: 020-40 70 40.
Rädda barnen
Rädda barnen är en organisation som arbetar för barns rättigheter genom att väcka opinion och stödja barn i utsatta situationer.
Hemsida: www.raddabarnen.se
Flicka. nu
Rädda barnen har även en särskild webbplats för flickor som lever i dubbla kulturer och tvingas leva ett liv som de inte vill leva.
Telefon: 08-698 90 19
Hemsida: www.flicka.nu
Anmälningsplikt till socialtjänsten
Alla vuxna som i sitt arbete möter barn och ungdomar som kanske blir slagna, bevittnar våld eller på annat sätt far illa, måste enligt lag informera socialtjänsten så att barn och familjer kan få stöd och hjälp. Det kallas för anmälningsplikt. Om socialtjänsten får veta att ett barn kanske far illa ska de starta en utredning om barnets och familjens situation för att se vilken hjälp som behövs. Om barnet har blivit utsatt för ett brott som barnmisshandel eller sexuella övergrepp görs en anmälan till polisen som då utreder själva brottet.
Om du misstänker att ett barn far illa ska du göra en anmälan till individ- och familjeomsorgen i din kommun. Ring kommunens växel eller medborgarservice och säg att du vill göra en anmälan så blir du vidarekopplad. Du har rätt att vara anonym.
Föräldrabalken och Socialtjänstlagen
I Sverige finns Socialtjänstlagen och Föräldrabalken som ett skydd för alla barn under 18 år i vårt samhälle.
Föräldrabalken anger vilka skyldigheter föräldrar och vårdnadshavare har mot sina barn. Enligt föräldrabalken har alla barn har rätt till omvårdnad, trygghet, utbildning, försörjning och uppfostran.
Det är vårdnadshavaren som är ansvarig för att barnets rättigheter tillgodoses. Det är förbjudet att i uppfostringssyfte slå sitt barn eller på annat sätt använda kroppslig bestraffning av barnet. Barnet får inte heller utsättas för någon annan typ av kränkande behandling.
Enligt Socialtjänstlagen bör alla vuxna anmäla om de misstänker att ett barn på något sätt far illa. Alla anställda inom kommun, landsting och stat som kommer i kontakt med barn är enligt socialtjänstlagen skyldiga att anmäla om de misstänker att ett barn far illa.
Kommunen är ytterst ansvarig för att alla barn har det bra i den egna kommunen. Kommunens Socialförvaltning är enligt Socialtjänstlagen skyldig att agera om ett barn inte har det bra och exempelvis utsätts för våld eller om vårdnadshavaren på annat sätt inte kan tillgodose barnets rättigheter.
Om ett barn inte har det bra ska socialförvaltningen samarbeta med familjen och se till att barnet får det stöd, hjälp och skydd det behöver. Det är alltid barnets bästa som är utgångspunkten i arbetet och som bestämmer vilka insatser som är aktuella.
Det kan röra sig om råd- och stödinsatser, det kan handla om behandling och vård. I några fall kan det röra sig om att barnet mår bäst av att få bo och vårdas utanför hemmet.
Om socialförvaltningen, föräldrar och vårdnadshavare inte kan komma överens om vilka insatser som är nödvändiga är socialtjänsten skyldig att utreda barnets behov och agera efter dessa även om föräldrar eller vårdnadshavare inte vill det.
I särskilt ömmande fall kan Socialtjänsten komma fram till att ett barn behöver vård utanför det egna hemmet trots att familjen motsäger sig detta. Socialtjänsten kan då enligt Lagen om vård av unga (LVU) väcka talan om ett omhändertagande i domstol, Förvaltningsrätten
I Förvaltningsrätten får både familjen och barnet ett offentligt biträde, oftast en advokat. Förvaltningsrätten fattar beslut om barnet ska omhändertas för vård utanför hemmet eller inte.
Övriga länkar
