- Du är här:
- Arbete och försörjning
- > Pension
Pension
Allmän pension får du från Premiepensionsmyndigheten, PPM, och Försäkringskassan. De flesta som arbetar får dessutom kollektivavtalad tjänstepension från sin arbetsgivare. Många har också ett privat pensionssparande. Allt detta slås ihop och blir din totala pension.
Hur mycket får jag i pension?
Hur mycket du får i pension beror på flera saker. Hur länge du arbetar och hur mycket du tjänar. Andra saker som har betydelse är hur det går för Sveriges ekonomi och vilken avkastning du får på den del av din pension du valt att placera.
Kan jag påverka min pension?
Det du kan påverka är:
• Vid vilken ålder du går i pension. Ju senare du väljer att ta ut dina pensionspengar, desto högre pension får du.
• Din inkomst. Ju mer du tjänar under hela ditt liv, desto högre blir din pension.
• Hur du placerar dina premiepensionspengar och de delar av tjänstepensionen som du själv väljer placering för. Avkastningen på de pengar du placerat har betydelse för storleken på din pension.
• Ditt privata pensionssparande.
Garantipension
I den allmänna pensionen finns det en del som heter garantipension. Det är ett grundskydd för den som har haft låg eller ingen inkomst under livet. Garantipensionen garanterar att ogifta personer inte får lägre pension än 7 278 kronor i månaden före skatt (2008) och att den som är gift inte får mindre än 6 492 kronor i månaden före skatt i pension (2008).
Garantinivån bygger på att man bott i Sverige i 40 år. Särskilda regler kan gälla för dig som kom hit som flykting. För dig som är född mellan 1938-1953 finns det ett garantitillägg. Det garanterar att din inkomstpension inte blir lägre än den tilläggspension du tjänat in till och med 1994. Garantitillägget och garantipensionen betalas ut tidigast från och med 65 års ålder.
Pensionen är uppdelad i tre delar. Du kan få:
• allmän pension
• tjänstepension
• pension från eget privat pensionssparande
Allmän pension
I den allmänna pensionen tjänar du in till din pension varje år du arbetar, under hela ditt yrkesverksamma liv. Det gör du även när du har små barn, gör plikttjänst och när du studerar. Allt du tjänar och betalar skatt på (upp till 7,5 inkomstbasbelopp) blir till pensionsrätter, som i sin tur blir inkomstpension och premiepension. Tänk på att svarta inkomster och kapitalinkomster inte ger någon pensionsrätt.
Inkomstpension
Inkomstpensionen är den större delen av din allmänna pension. Premiepensionen är den mindre delen som du får placera i fonder.
Du som är född mellan 1938 och 1953 får en del av din inkomstpension beräknad enligt tidigare regler om ATP och folkpension. Den delen kallas tilläggspension. Ju närmare 1938 du är född, desto större del av din inkomstpension är tilläggspension.
Privat pensionssparande
Du kan själv spara till din pension. Du kan spara i en bank eller i en fondförsäkring i ett pensionsförsäkringsbolag. Du bestämmer själv hur mycket pengar du vill spara varje månad och när du vill börja spara.
Pension för egenföretagare
Om du har eget företag får du ingen tjänstepension. Du måste själv betala in din pension. Det kallas för egenavgift. Du betalar lika mycket som en arbetsgivare betalar för en anställd. Du måste också betala en allmän pensionsavgift.
Kollektivavtalad tjänstepension
De flesta som arbetar har även en kollektivavtalad tjänstepension. Det är din arbetsgivare som betalar premien, men i vissa fall är det du som väljer vilken försäkringsform och i vilket försäkringsbolag pengarna ska placeras.
När börjar pensionen?
Du bestämmer själv när du ska gå i pension. Om du tar ut din pension senare får du mer pensionspengar varje månad. Du kan tidigast ta ut din inkomstpension och premiepension när du är 61 år. Du kan tidigast ta ut din garantipension när du är 65 år.
Den vanligaste pensionsåldern är 65 år, men du har rätt att arbeta tills du är 67 år. Du kan komma överens med din arbetsgivare om att arbeta längre. Du väljer själv hur stor del av din pension du vill ta ut. Du kan ta mellan 25 och 100 procent av din pension varje månad. Du kan till exempel välja att ta ut halva din pension och fortsätta att arbeta halva tiden.
Äldreförsörjningsstöd
Om du har fyllt 65 år och inte har någon pension har du rätt till äldreförsörjningsstöd. Du har också rätt till äldreförsörjningsstöd om du har en mycket låg pension.
