Om du inte kan arbeta

I den svenska regeringen är det socialdepartementet som arbetar med välfärden i Sverige genom att driva socialpolitiska frågor. Socialpolitik handlar om vårt vardagliga liv, som exempelvis hur vi bor, tar hand om våra barn och äldre, samt vilken hjälp vi kan få om vi blir sjuka.

Ett välfärdssamhälle bygger på en tanke om solidaritet — att alla människor ska bidra till och få del av välfärden. Detta görs via skattesystemet. Skattesystemet går ut på att omfördela de resurser och pengar som finns till förmån för de människor som har det sämst, för att kunna minska klyftorna mellan rika och fattiga i Sverige.

Kostnaden för välfärden är givetvis stor. Den betalas med skatter, egenavgifter och arbetsgivaravgifter. Alla betalar skatt på sina inkomster. Dessutom betalar vi en speciell skatt som kallas moms på allt vi köper.

Vi betalar bara en del av kostnaden när vi behöver sjukvård, tandvård eller äldreomsorg. Denna del kallas för egenavgift. Resten av kostnaden betalas genom skatter.

Arbetsgivaren ska förutom att betala lön till personalen även betala en avgift till staten. Den avgiften kallas arbetsgivaravgift.

Genom skatter och rabatt på exempelvis utbildningar, vård och mediciner delar vi på pengarna i samhället. De som tjänar mer få betala mer skatt än den som tjänar mindre. Den som tjänar mindre har också rätt till bidrag, såsom exempelvis bostadsbidrag.

Det finns tillfällen i livet då du inte kan arbeta, exempelvis för att du är sjuk, föräldraledig, har ett funktionshinder eller helt enkelt har gått i pension.

Försäkringskassan

Försäkringskassan är också utbetalande myndighet för Pensionsmyndigheten.

I socialförsäkringen ingår försäkringar och bidrag till barnfamiljer, till sjuka och till personer med funktionsnedsättning. När det gäller sjukskrivna har Försäkringskassan ytterligare ett uppdrag med rollen att samordna alla resurser för att hjälpa den som är sjukskriven att så snabbt som möjligt komma tillbaka till arbetslivet. Det sker i kontakter med den enskilde, med arbetsgivare, med läkare och vid behov också med Arbetsförmedlingen.

Att vara sjuk i Sverige

Oavsett om du får sjuklön eller sjukpenning är den första dagen som du är sjuk en karensdag. Det betyder att du inte får några pengar den dagen. Om du är sjuk i mer än en vecka måste du lämna ett läkarintyg om din sjukdom till din arbetsgivare. Har du ingen arbetsgivare lämnar du intyget till Försäkringskassan.

Har du en anställning

Du ska sjukanmäla dig till din arbetsgivare den första dagen som du inte kan arbeta på grund av sjukdom.

Är du fortfarande sjuk efter 14 dagar sjukanmäler din arbetsgivare dig till Försäkringkassan som prövar om du har rätt till sjukpenning.

Har du ingen arbetsgivare

Du ska sjukanmäla dig till Försäkringskassan första dagen som du är sjuk.

Observera!
Använder du självbetjäningstjänsten för friskanmälan får du hem en blankett som du fyller i och skickar in till Försäkringskassan. Skickar du inte in blanketten fortsätter sjukpenningen att betalas ut och du riskerar att bli återbetalningsskyldig. Ringer du Kundcenter stoppas utbetalningen direkt.

För sjukanmälan och friskanmälan ring Kundcenter 0771- 524 524

Du som är sjuk under en längre tid och inte längre kan få tidsbegränsad sjukersättning från sjukförsäkringen erbjuds att delta i arbetslivsintroduktion hos Arbetsförmedlingen. Arbetslivsintroduktionen innebär en koncentrerad utredning och kartläggning av dina förutsättningar och behov av stöd.

När du deltar i arbetslivsintroduktionen får du aktivitetsstöd. Du har rätt till aktivitetsstöd när du deltar i något av följande arbetsmarknadspolitiska program:

• jobb- och utvecklingsgaranti
• arbetsmarknadsutbildning
• arbetslivsinriktad rehabilitering
• arbetspraktik
• stöd till start av näringsverksamhet
• projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning
• vägledning
• etcetera

Introduktionen pågår som längst i tre månader. Efter avslutad introduktion kommer du att kunna hänvisas till Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet.

Om Försäkringskassan i stället gör bedömningen att du inte kan återgå till arbete kan du få sjukersättning.

Sjukersättning

För att få sjukersättning ska:
- du vara 30—64 år.
- din arbetsförmåga vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel i alla arbeten på hela arbetsmarknaden. Där ingår även arbeten som anordnas för personer med funktionsnedsättning, till exempel anställningar med lönebidrag.

Du kan själv ansöka om sjukersättning, eller så kan Försäkringskassan besluta om att byta ut din sjukpenning mot sjukersättning.

Beroende på hur mycket din arbetsförmåga är nedsatt kan du få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukersättning. Sjukersättning kan vara inkomstrelaterad eller i form av garantiersättning.
Garantiersättning får du om du har haft låga inkomster eller inga inkomster alls. Hur mycket du kan få i garantiersättning beror på din ålder och hur länge du har bott i Sverige. Hel inkomstrelaterad ersättning ger dig 64 procent av den inkomst som Försäkringskassan beräknar att du troligen skulle ha haft om du hade fortsatt att arbeta. Den kallas för antagandeinkomst.

Under tiden du har sjukersättning kan du arbeta eller studera och ändå ha kvar din rätt till ersättning. Det kallas för vilande ersättning.

Läs mer om sjukpenning och sjukersättning på Försäkringskassans hemsida. Sidan finns översatt på flera språk.

A-kassa

Det finns 30-40 a-kassor i Sverige, såsom till exempel Alfakassan, Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa (AEA), Handelsanställdas arbetslöshetskassa (HA), och Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassa (KAAK) .

För en förteckning över samtliga a-kassor, se Arbetslöshetskassornas Samorganisations hemsida

Tidigare var a-kassan kopplad till fackförbunden, men i dag kan du vara medlem i en a-kassa utan att vara fackligt ansluten. A-kassan finansieras av medlems- och arbetsgivaravgifter, samt av statsbidrag.

För att gå med i en svensk a-kassa krävs att din arbetsgivare eller ditt eget företag finns i Sverige. Det krävs också att du har arbetat under 17 timmar per vecka i fyra av fem sammanhängande veckor, och att du fortfarande arbetar i minst samma omfattning vid inträdet.

Under tiden du är arbetslös och erhåller arbetslöshetsersättning får du generellt sett inte studera (varken påbörja nya kurser, eller fullfölja oavklarade kurser). Det finns dock några få undantag, till exempel vid deltidsstudier (och att du samtidigt söker heltidsarbete), men du råds att alltid höra med din a-kassa vad som gäller innan du påbörjar studier samtidigt som du får ersättning. Det krävs ett intyg från a-kassan för att studera under arbetslösheten. Numera gäller också att du inte kan få ersättning vid studieuppehåll, till exempel mellan två terminer; dina studier måste anses vara definitivt avbrutna eller avslutade.

Om du har arbetat innan du studerat, så kan studietiden i vissa fall ses som överhoppningsbar, det vill säga att du kan kvalificera dig till att få ersättning efter avslutade/avbrutana studier även om du inte arbetat den senaste 12-månadersperioden. Den överhoppningsbara tiden i a-kassan är sedan årsskiftet 2006/2007 fem år, mot tidigare sju.

Du får inte heller bedriva egen verksamhet och samtidigt få ersättning från a-kassan. Det finns dock undantag här också; till exempel om du haft egen verksamhet sedan tidigare, vid sidan om ett arbete. Precis som vid studier ovan, så råds du att alltid kolla upp med din a-kassa vad som gäller ifall du fortsätter att bedriva egen verksamhet.

Under tiden du får arbetslöshetsersättning så krävs det att du aktivt söker arbete. Samma dag du blir arbetslös går du till arbetsförmedlingen och anmäler dig.

Om du sagt upp dig själv från ett arbete utan giltiga skäl (som till exempel arbetsrelaterad sjukdom) så blir du avstängd i 45 dagar från ersättning. Annars inleds ersättningsperioden med fem karensdagar.

Grundbeloppet är 320 kronor per dag om du inte är medlem i en a-kassa eller om du har varit medlem en kortare tid. Grundbeloppet betalas ut för den som har fyllt 20 år eller mer. Du kan få grundbeloppet från en a-kassa eller från den kompletterande a-kassan,

Alfa-kassan.
Om du har varit medlem i en a-kassa i minst ett år och arbetat sex månader av det året har du rätt att få en ersättning som räknas på din tidigare lön. Ersättningen är 80 procent av din tidigare lön de första 200 dagarna. Från och med dag 201 till och med dag 300 får du 70 procent av din tidigare lön.

Ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

Kommunen ansvarar för beslut och utbetalning av ekonomiskt bistånd. Vanligtvis är det kommunens Socialtjänst som ansvarar för ekonomiskt bistånd. När en handläggare på kommunen fattar beslut ekonomiskt bistånd utgår handläggaren från riksnormen.

Riksnormen anger hur mycket var och en i familjen ska ha för kostnader varje månad. Riksnormen fastställs varje år av regeringen.

När du ansöker om ekonomiskt bistånd till din försörjning ingår bland annat boende, hushållsel, hemförsäkring, livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien, dagstidningar, telefon och tv-licens.

Du kan även få hjälp till annat än din försörjning. Om du ligger på gränsen till att klara din försörjning kan du få ekonomiskt bistånd för exempelvis läkarvård och mediciner, tandvård, hemutrustning och glasögon. Vissa kommuner tittar dock på om du har möjlighet att själv spara till exempelvis tandvård under viss tidsperiod.

Du ansöker själv om ekonomiskt bistånd. Du har alltid rätt att ansöka om ekonomiskt bistånd när du vill. När du ansöker om ekonomiskt bistånd tittar kommunen på hela din familjs inkomster. Det innebär att andra familjemedlemmars inkomster såsom lön, föräldrapenning, barnbidrag, introduktionsersättning med mera, ses som inkomst även för dig som ansöker.

Pension

Pensionen betalas ut som ett månadsbelopp. Du betalar skatt på pengarna. Läs mer på  Försäkringskassans hemsida för att få veta mer. Sidan finns översatt på flera språk.