- Du är här:
- Arbete och försörjning
- > Arbetsmarknaden och arbetsvillkor
Arbetsmarknaden och arbetsvillkor
Arbetsmarknadens parter
Den svenska arbetsmarknaden består av företag och av dem som jobbar på företagen. Företagen kan vara ägda av privatpersoner, stat eller kommun. De personer som arbetar på företagen har olika utbildningar och yrkeskunskaper.
Företagen är arbetsgivare på arbetsmarknaden och de som arbetar på företagen är arbetstagare.
Anställningsformer
Det finns två olika typer av anställningsformer:
• tillsvidareanställning
• tidsbegränsad anställning
Tillsvidareanställning betyder att du har fast anställning. Anställningen gäller tills vidare. Det betyder att den inte har något slutdatum.
Tidsbegränsad anställning kallas också visstidsanställning. Det är anställning under en begränsad tid. Det kan också vara när ett företag behöver extra personal under en viss tid.
Exempel på tidsbegränsade anställningar:
• Timanställning - Att vara timanställd betyder att arbetsgivaren betalar de anställda per timme.
• Vikariat - Om du blir anställd som vikarie arbetar du istället för någon annan, till exempel någon som är föräldraledig. Ett vikariat får vara högst tre år. Om vikariatet är längre har du rätt till fast anställning.
• Projektanställning - Att ha en projektanställning betyder att du arbetar med något speciellt under en viss tid. Arbetet måste göras under en viss tid och med personal som har vissa kunskaper.
• Provanställning - En provanställning är ett sätt för arbetsgivaren att testa dig som anställd. Tanken är att provanställningen sedan ska bli en tillsvidareanställning. En provanställning får inte vara längre än sex månader men kan också avslutas tidigare.
Anställningsavtal
När du får ett arbete ska du skriva under ett anställningsavtal eller ett anställningskontrakt.
I anställningsavtalet eller anställningskontraktet ska det stå:
• namn och personnummer
• arbetsplats
• datum när anställningen börjar
• arbetsuppgifter och titel
• vilken slags anställning du har
• uppsägningstid, alltså tiden från den dag då du får veta att du
måste sluta eller säger upp dig, och fram till den dag då arbetet
slutar
• lön
• hur mycket betald semester du har rätt till.
Arbetstid
Arbetstiden kan vara fast eller rörlig. Fast arbetstid betyder att du måste vara på arbetsplatsen en viss tid under dagen. Rörlig arbetstid betyder att du väljer när du börjar och slutar under dagen. Flextid är en sorts rörlig arbetstid. När en person som är heltidsanställd arbetar mer än sin vanliga arbetstid kallas det övertid.
Arbetstidslagen
Den vanliga arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan på en och samma arbetsplats.
Semesterlagen
Det finns en lag på att alla som arbetar heltid har rätt till 25 dagars semester per år. Du kan få pengar istället för semester om du slutar ett jobb och inte kan ta ut din semester. Då får du tolv procent på den lön du har tjänat under året. Timanställda får tolv procent av sin bruttolön i semesterersättning.
Fackförbund och arbetsgivarorganisationer
Både arbetsgivare och arbetstagare har organisationer som driver deras frågor och för deras talan. För arbetstagare kallas dessa organisationer för fackförbund och för företagen arbetsgivarorganisationer.
Dessa organisationer samarbetar kring frågor som bland annat löner och arbetsmiljö men även andra frågor som rör arbetsmarknaden.
Fackförbund
Ett fackförbund är en riksomfattande arbetstagarorganisation som utgörs av samtliga fackföreningar inom en viss bransch. Fackförbundets uppgift är att hjälpa och stödja sina medlemmar när det gäller löner och anställningsvillkor, vidareutbildning, arbetsmiljö, jämställdhet samt hur arbetet är organiserat.
Landsorganisationen (LO)
Landsorganisationen
(LO) är ett samarbete mellan femton olika fackförbund och har idag omkring 1,7 miljoner medlemmar från yrken som undersköterskor, hantverkare, industri- och gruvarbetare.
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)
Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) består av 16 olika fackförbund. TCO:s medlemmar är tjänstemän inom offentlig eller privat sektor, t.ex. ingenjörer, poliser, ekonomer, lärare och sjuksköterskor. TCO har omkring 1,2 miljoner medlemmar.
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO)
Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO) består av 24 olika fackförbund och har omkring 600 000 medlemmar. SACO:s medlemmar har en akademisk utbildning och en mängd olika yrken.
Fackförening
En fackförening är en organisation som bland annat förhandlar om medlemmarnas löner med arbetsgivaren. Fackföreningar arbetar för att de anställda ska få det bättre på arbetet. I Sverige har det funnits fackföreningar sedan 1880-talet. Det är frivilligt att vara med i en fackförening.
På de flesta arbetsplatser finns det en fackklubb eller ett arbetsplatsombud. En fackklubb är en grupp medlemmar i ett fack på en arbetsplats. Ett arbetsplatsombud är en person som talar för medlemmarna på en arbetsplats.
Fackklubbar och arbetsplatsombud är med i förbund. Förbunden är sedan del av ännu större organisationer.
Kollektivavtal
Ett kollektivavtal är ett skriftligt avtal mellan en arbetsgivare och en fackförening. I ett kollektivavtal finns regler om till exempel arbetstider, semester och löner. Det är ofta ett kollektivavtal som styr din lön. Men det är inte alla organisationer eller företag som har ett kollektivavtal. I ett kollektivavtal bestäms hur stor den lägsta lönen ska vara för de anställda. Avtalet gäller också anställda som inte är med i en fackförening men arbetar på en arbetsplats som har ett kollektivavtal. Det finns ingen lag i Sverige om hur låga de lägsta lönerna ska vara.
Lön genom förhandling
Även om din arbetsgivare har ett kollektivavtal kan du förhandla eller diskutera din lön med din arbetsgivare. Du kan få olika lön beroende på hur svårt arbetet är och hur du klarar arbetsuppgifterna.
En fackförening kan vara med och förhandla om din lön. Du kan också förhandla om din lön själv.
Arbetsgivarorganisationer
Arbetsgivarverket
Arbetsgivarverket
är en arbetsgivarorganisation för statliga verk. Arbetsgivarverket organiserar 270 statliga verk, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till statliga verk.Svenskt näringsliv
Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. Förbunden utgör föreningen Svenskt Näringslivs medlemmar. De arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag med syftet att skapa ett bättre klimat för företagsamheten.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är en arbetsgivarorganisation för Sveriges 290 kommuner och 18 landsting. SKL arbetar för att kommuner och landsting ska få bättre förutsättningar för lokalt och regionalt självstyre.
Företagarna
Företagarna representerar 70 000 företagare. Medlemmarna är främst företagare som äger sina företag. Företagarna arbetar för företagares rättigheter och att det ska vara enkelt och värt mödan att driva företag.
FöretagarFörbundet
FöretagarFörbundet representerar små företagare i Sverige med maximalt 9 anställda och arbetar för att förenkla villkoren för de små företagen.
Arbetsrätt
Det finns många lagar och avtal som styr hur man arbetar i Sverige. De lagar och regler som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare kallas för arbetsrätt. Arbetsrätt kallas de lagar och bestämmelser som gäller mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Några av de viktigaste lagarna är:
Lag (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, MBL
Lagen säger att fackförbund alltid har rätt att förhandla med arbetsgivaren i frågor som rör de anställda som arbetar på företaget.
Lag (1982:80) om anställningsskydd, LAS
Lagen om anställningsskydd anger regler kring avsked och uppsägningar och regler kring visstidsanställningar och provanställningar. Lagen om anställningsskydd, LAS, skyddar anställda vid uppsägningar och den gäller anställda med fast anställning. I lagen står det att en person inte kan sägas upp från sitt arbete utan saklig grund. Saklig grund kan vara att det inte finns arbete eller om en person inte sköter sig på arbetet.
Lagen om anställningsskydd bestämmer också vilka personer som ska sägas upp först när det är brist på arbete.
Arbetstidslagen (1982:673)
Arbetstidslagen reglerar arbetstiden i Sverige. En heltids arbetsvecka i Sverige är idag 40 timmar.
Arbetsmiljölagen (1977:1160)
Arbetsmiljölagen finns för att det ska råda en god arbetsmiljö på svenska arbetsplatser. Lagen ska förebygga olyckor och ohälsa på arbetsplatsen.
Diskrimineringslagen (2008:567)
Diskrimineringslagen ska förhindra diskriminering av människor oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, religiös uppfattning, funktionshinder eller ålder.
Arbetsdomstolen
När arbetsgivaren och arbetstagaren inte kommer överens om en fråga på arbetsplatsen kan de hamna i konflikt. De kan då kontakta Arbetsdomstolen, AD. Domstolen undersöker då konflikten.
Arbetsgivaravgifter och skatt
Förutom lönerna ska arbetsgivaren betala in inkomstskatt och arbetsgivaravgifter för alla anställda. Det görs en gång i månaden till Skatteverket.
Inkomstskatt
När du blir anställd skriver du på ett anställningsavtal med arbetsgivaren. I avtalet står din lön. Den kallas bruttolön. Arbetsgivaren tar en del av din bruttolön och betalar in som skatt. Denna skatt kallas inkomstskatt. Pengarna som blir över får du. Det kallas nettolön.
Hur mycket skatt betalar du?
Om du tjänar mindre än 18 200 kronor på ett år behöver du inte betala skatt. Om du tjänar mellan 18 200 kronor och 372 100 kronor på ett år betalar du skatt till din kommun. Skatten är olika i varje kommun. Den brukar vara ungefär 29—35 procent av din bruttolön.
Om du tjänar mellan 372 100 kronor och 532 700 kronor på ett år betalar du också skatt till staten. Den är 25 procent av lönen över 372 100 kronor. Om du tjänar över 532 700 kronor på ett år betalar du 5 procent mer på den del som är över 532 700 kronor.
Skatt för företagare
Företagare betalar också skatt. Skatten beräknas på hur mycket företagaren förväntas tjäna på ett år. Skatten betalas in varje månad.
Att jobba svart
Att jobba svart betyder att arbetstagare och arbetsgivare inte betalar någon skatt. Om en arbetstagare eller en arbetsgivare inte deklarerar sina inkomster bryter de mot lagen. Det kan leda till fängelse. När du jobbar svart får du ingen sjukpenning om du skulle skada dig i arbetet. Du får lägre föräldrapenning, lägre pension och inget arbetsintyg.
Om du jobbar svart kan det också bli svårt att få ett förstahandskontrakt på en lägenhet eller handla på avbetalning. Hyresvärdar och företag vill att du kan visa upp ett anställningsavtal.
Deklaration
En deklaration är uppgifter om hur mycket du har tjänat och hur mycket du har betalat i skatt under ett år. Deklarationen ska lämnas till Skatteverket senast den 2 maj varje år. Skatteverket får information från din arbetsgivare, försäkringsbolag och banker om hur mycket pengar du har fått under året.
Skatteverket skickar din deklaration hem till dig. Då måste du kontrollera att all information stämmer. Du kan sedan skriva under deklarationen på fem olika sätt:
• Skriva under med penna och skicka (eller lämna) den till Skatteverket.
• Skicka ett SMS via din mobiltelefon.
• Ringa Skatteverket.
• Deklarera via Internet med den kod som står i din deklaration.
• Deklarera via Internet med e-legitimation.
